Varför säger tjejer att jag är rolig?

[Entreprenören]

Detta låter uppenbarligen som en väldigt narcissistisk fråga att ställa men jag tycker det är ändå intressant...

För när jag menar "rolig" så menar jag inte på ett pajas, självförnedrande sätt utan snarare att jag säger så random-saker och besvarar saker med så random-svar.

Idag på jobbet exempelvis så träffa jag en gammal bekant i kassan (jag står i kassan, han köpte från mig) å då fråga en tjejkollega vem det var, hur jag kände honom, hur gammal han var å vad han hette.

Jag typ tolka detta som att hon ville ha honom å sa massa random saker som "å du vill veta var han bor, stalka han på facebook, veta HUR STOR DEN Är" å då slog hon mig på armen å sa "men vad snuskig du är!".

En annan ung tjejkollega som har barn stod å dona med lök el vad det var å jag gick förbi å sa, "Men du, du är väl mamma?", hon:"ja" å jag, "det gör ju dig till en milf!" och hon "men AplAy!" i en "men herregud"-politiskt korrekt ton som om hon blev förbluffad hur jag kunde säga nått sånt på arbetstid el ens i huvvetaget haha

(P.S. jag har INTE fått några sextrakasserier-anmälningar på mig än så).

Sen så kalla jag vårt senaste personalmöte för föräldramöte, jag kallar svart kaffe för "rent" vilket vissa associerar med sprit då såklart. Sen trollar jag mest, skapar flummig, rolig stämning å säger helt enkelt random-grejer, men inte som om jag har psykos å inte själv förstår vad jag säger el att jag pratar i tunga.

Kan det vara oförutsägbarheten å att jag hela tiden bryter mot sociala normer å politisk korrekthet som skapar spänning i luften som orsakar konstant skrattande från vissa tjejer?

Jag vet att vissa gamla bekanta tkr jag e "jobbig" å jag vet att förr har jag ibland "blivit för mkt" med allt mitt skoj-trollande, men ålder på nacken (erfarenhet) har gjort att jag kan kalibrera.

Om ni träffar mig irl (främst på förfester å tillfällen man ska ha riktigt skoj) så kmr ni märka hur jag blir när jag "kmr i state" som det så fint kallas för. Möjligen blir jag verkligen "being the party" som RSD uttrycker det (el så kanske jag faktiskt bara blir en riktig jävla wannabie-tönt).

Sry återigen för uppenbarligen verkligen narscisstisk a la faceoff-fråga haha xD

[Flumrider]

Ler brett när jag läser denna post. Jag och du min kära, är väldigt lika. Dels med humorn, kunna driva med folk och ge fan i vad andra tycker, kunna driva med sig själv. Och anledningen till att de tycker du är rolig är nog förmodligen på grund av att många killar inte har the balls till att driva med dem och ge fan i vad/hur responsen blir. Många choke:ar och FÖRSÖKER vara rolig, eller är alldeles för snäll mot brudarna, men du, du glider in, gör narr av dem, skojar med dem, du försöker inte vara rolig, du ÄR rolig och du ger fan i vad andra tycker. Ur min synvinkel är det så, någon annan får gärna disagree.

[Ballin]

+5

[Entreprenören]

Ler brett när jag läser denna post. Jag och du min kära, är väldigt lika. Dels med humorn, kunna driva med folk och ge fan i vad andra tycker, kunna driva med sig själv. Och anledningen till att de tycker du är rolig är nog förmodligen på grund av att många killar inte har the balls till att driva med dem och ge fan i vad/hur responsen blir. Många choke:ar och FÖRSÖKER vara rolig, eller är alldeles för snäll mot brudarna, men du, du glider in, gör narr av dem, skojar med dem, du försöker inte vara rolig, du ÄR rolig och du ger fan i vad andra tycker. Ur min synvinkel är det så, någon annan får gärna disagree.

Thx! Då vet jag att jag "gör nått rätt"!

Jag minns att på gymnasietiden så fick jag oxå typ hela klassen att skratta så fort jag hamna i "state".

Dock minns jag oxå gånger då jag kände att jag för en sekund "försökte" vara kul el få en reaktion å jag fick inget skratt.

Så när jag inte "tänker på vad jag ska säga" så tenderar jag att få skratt enklast; det är nog då jag framstår som "icke-reaktiv" i min "self-expression".

Det påminner om standup-comedy; näru ba snackar utan att söka reaktion så fårú en reaktion å näru suktar efter ett skratt så bliré bara pinsamt obekvämt.

[Flumrider]

Thx! Då vet jag att jag "gör nått rätt"!

Jag minns att på gymnasietiden så fick jag oxå typ hela klassen att skratta så fort jag hamna i "state".

Dock minns jag oxå gånger då jag kände att jag för en sekund "försökte" vara kul el få en reaktion å jag fick inget skratt.

Så när jag inte "tänker på vad jag ska säga" så tenderar jag att få skratt enklast; det är nog då jag framstår som "icke-reaktiv" i min "self-expression".

Det påminner om standup-comedy; näru ba snackar utan att söka reaktion så fårú en reaktion å näru suktar efter ett skratt så bliré bara pinsamt obekvämt.

Yepp, så känner jag också! Tror det handlar mest om att man inte ska bry sig om reaktionen man får (precis som du nämner) Dont give a shit, då spelar det ingen roll om folk skrattar eller inte, för man skiter ju i vilket!

[Donjohan]

Det är väl inget nytt? Folk är så förbannat skitnödiga i Sverige av jantekulturen och av att aldrig varit med om någonting värre än att ens favorit i Idol åkt ut, typ. Folk blir helt tokupprörda om någon ens säger någonting som kan likna någonting som är politiskt inkorrekt. Ofta ser man hur det blir kortslutning på PK-människorna då de inte riktigt vet hur de ska besvara det hela. De kan antingen bli upprörda eller så skrattar de, då insett att det är tillåtet att skratta. Ungefär.

Minns när jag var liten och blev ombedd att dra en vits inför sisådär 200 pers på en fotbollscup med massa föräldrar, barn och ledare. Jag förstod väl inte lika mycket av sociala koder som andra tydligen då jag drog ett negerskämt.
Alla vuxna fick typ panik och tittade på varandras reaktioner med öppna munnar och försökte se allvarliga ut men fick till slut ge med sig när alla barn satt och gapflabbade. 5min efteråt drog min lagledare mig åt sidan och var skitsur för att jag drog det och jag fattade ingenting.
Men när jag ser honom nu för tiden så påminner han mig dock alltid om det där och hur det kan vara bland det roligaste han varit med om.

Jag tror att egentligen så föds vi alla med en jävla karisma och utstrålning, det är först när vi blir äldre och går mot vuxenvärlden och inser att vi måste hejda oss för att passa in och följa sociala koder som vi börjar förlorar den. Då kan det vara behövligt med en sväng asperger.

[Entreprenören]

Haha påtal om något helt jävla sjukt random jag fick upp i huvve när jag satt å spela LoL med grabbarna. En blev så less att han aldrig fick ihjäl dem när dem hade låg hp å då sa han, "fan vad jag hatar när folk inte dör" å då tänkte jag, "då måste du ha älskat Förintelsen", hahah så jevla sjuk tanke men jag sa aldrig det, men de e rätt "whatever"-attityd hos dem å dem säger mest ist "du e ju dumihuvve du" i all grabbanda när jag säger random stuff.

Det är väl inget nytt? Folk är så förbannat skitnödiga i Sverige av jantekulturen och av att aldrig varit med om någonting värre än att ens favorit i Idol åkt ut, typ. Folk blir helt tokupprörda om någon ens säger någonting som kan likna någonting som är politiskt inkorrekt. Ofta ser man hur det blir kortslutning på PK-människorna då de inte riktigt vet hur de ska besvara det hela. De kan antingen bli upprörda eller så skrattar de, då insett att det är tillåtet att skratta. Ungefär.

Minns när jag var liten och blev ombedd att dra en vits inför sisådär 200 pers på en fotbollscup med massa föräldrar, barn och ledare. Jag förstod väl inte lika mycket av sociala koder som andra tydligen då jag drog ett negerskämt.
Alla vuxna fick typ panik och tittade på varandras reaktioner med öppna munnar och försökte se allvarliga ut men fick till slut ge med sig när alla barn satt och gapflabbade. 5min efteråt drog min lagledare mig åt sidan och var skitsur för att jag drog det och jag fattade ingenting.
Men när jag ser honom nu för tiden så påminner han mig dock alltid om det där och hur det kan vara bland det roligaste han varit med om.

Jag tror att egentligen så föds vi alla med en jävla karisma och utstrålning, det är först när vi blir äldre och går mot vuxenvärlden och inser att vi måste hejda oss för att passa in och följa sociala koder som vi börjar förlorar den. Då kan det vara behövligt med en sväng asperger.

Haha fyfan va gött! ^^, min mosters man berättar alltid sjuka negerskämt men jag glömmer alltid bort dem (vilket nog e tur). Det e ju rätt lustigt då att man lär sig att följa flocken mer med åldern för då hämmar man ju sin naturliga utstrålning å self-expression som man hade som barn.

Å med det skulle man ju kunna påstå att man blir "falskare", "mindre sig sj" ju äldre man blir (om man inte gör nått åt det så att säga). Det inre self-expressive barnet hämmas.

Jag är mkt nöjd med min aspergernivå för även jag har spärrar. Det e inte som om jag börjar säga random stuff när stämningen blir allvarlig (typ när besked om någon som avlidit kmr plötsligt).

[Flumrider]

Jag måste erkänna att jag inte tycker sånt här är roligt eller humor på någotvis, och då menar jag till TS. Jag antar väl att det är lite mer på det vis att jag är van vid sånt här, och anser det inte roligt utan bara normalt nuförtiden.

Är dock inte säker på hur det ligger till för mig ang detta.

Måste fråga, hur menar du?

[Entreprenören]

Jag kom fram till min åsikt om detta, oftast så känner jag att personer som drar sådana kommentarer som Aplay nämner i firstpost att de inte är sig sjölva. Utan att de säger sådana saker för att sticka ut lite och vara lite roliga. Inte för att de är personer som skulle säfa så automstiskt utan att de ör något de har övat in. Känns också som de är lite bekräftelse sökande.

Men det är endast min konstiga åsikt, och mitt game är typ nonreactive game. Så detta är ingenting jag personligen föredrar.

En fråga aplay, sa du liknande kommentarer innan du började med game? Serious true answer please.

Hm. Intressant, även om jag hade föredragit att verkligheten vore så att jag är rolig för tjejerna tycker jag är det och inte som vissa polare i Mumble påstår att, "dem kanske skrattar ÅT dig och inte med dig". Jag brukar aldrig dra skämt som historier å dylikt. Men det kan vara så att jag blir "för mkt" oxå.

Jag minns att en tjej idag på jobbet sa när hon såg mig, "Men det är ju du AplAy, AplAy är rolig!" senare när jag börja komma in i min "state" så sa hon vid ett tillfälle, "Du är konstig, och rolig!".

Vad jag minns är att jag brukade hamna i dessa "states" där min käft är rapp och mkt random även när jag var på gymnasiet för då hade jag bestämt mig för att ta våga ta mer plats i grupper då jag var mkt tillbakadragen, feg å ursäktande under grundskolan (var superchode från 6:an-9:an).

Så i grundskolan försökte jag inte ens ta någon plats så då blev det inte mkt random-stuff. På gymnasiet valde jag att ta mer plats (även då jag upptäckte pickup å blev lite fuckedup först) å dessa random-stuffs kom mest av sig sj när jag blev bekväm (oftast efter jag ätit en fet lunch med klassen).

Det kan mkt väl vara så att jag överdriver med det hela (jag har inte fått lega ännu pga det så). Förut när jag var yngre så var jag alltid superseriös, skrev 100% grammatiskt korrekt på MSN å lunar, å var allmänt politiskt korrekt. Så nu kanske jag har gått åt andra extrema hållet ist å måste hitta en balans.

I pickup sammanhang kan jag tänka mig att det är viktigt att inte bara vara "mr funny guy" utan oxå "mr sexual guy" så det inte bara blir en "rolig kille jag umgicks med" utan oxå "en kul kille jag bara måste ligga med".

Jag vet samtidigt oxå att jag mår sjukt bra i mig sj när jag väl kmr igång å bryr mig inte ett fnatt riktigt hur tjejer reagerar utan jag skrattar snarare åt deras "chock"-responser.

Men jag kmr sällan in i detta "state" förrän jag blir bekväm i mig sj. Så jag skulle aldrig kunna vara så här random å få samma skratt-responser med tjejer jag nyss träffat på gatan eller i klubbar.

På hemmafester brukar jag få igång skratt-responserna efter några cider el tjejvin när jag blir bekväm i mig sj å inte riktigt känner att jag suktar efter bekräftelse, för sånna moments får jag oxå ibland men det brukar jag känna då oxå.

Jag vill oxå klargöra här att jag inte ser det hela när jag väl är där som "nu ska jag bli full å generera skratt-responser" utan snarare, "nu ska jag bli full å ha kul!".

Slutligen så vet jag inte heller om alla skratt är för att bryta spänningen som uppstår när de hör nått de inte är vana att höra eller om det är submissive behavior (seeking to connect som David DeAngelo pratar om näré gäller humor).

[confused...]

Jag kom fram till min åsikt om detta, oftast så känner jag att personer som drar sådana kommentarer som Aplay nämner i firstpost att de inte är sig sjölva. Utan att de säger sådana saker för att sticka ut lite och vara lite roliga. Inte för att de är personer som skulle säfa så automstiskt utan att de ör något de har övat in. Känns också som de är lite bekräftelse sökande.

Men det är endast min konstiga åsikt, och mitt game är typ nonreactive game. Så detta är ingenting jag personligen föredrar.

En fråga aplay, sa du liknande kommentarer innan du började med game? Serious true answer please.

Kan bara tala för mig nu, men före jag började med game, före jag ens visste att game existerade och när jag var mega chode, brukade jag säga liknande saker som Aplay gjorde. För jag tyckte det helt enkelt det var jävla roligt att skämta lite med glimten i ögat och se reaktionen när man sa väldigt oväntade grejer.

Det jag upptäckte var, att så länge man säger det med glimten i ögat kan man säga iprincip vad man vill till en tjej. Tjejer jag gjorde så mot började även gilla mig, blev kära i mig osv, fick ibland slag på axeln, dom stod med hakan nere. Men jag var mega chode och hade mega dåligt självförtroende så jag fattade inte fören det var försent och jag blivit friendzoonad att dom gillade mig. Fanns typ inte i min verklighet att en brud kan gilla mig som annat än vän på den tiden.


Jag brukar göra det på jobbet också nu förtiden. Säga att städa är kvinno jobb. Kvinnor hör hemma i köket. Kan säga kärring till dom gamla ibland(när rätt tillfälle ges). osv osv osv.

Så länge man säger saker med glimten i ögat kan man häva ur sig iprincip vad som helst.

edit : Nu när jag tänker efter, inte alla med dom flesta brudar som börjat gilla mig eller blivit kära i mig är brudar jag drivit mycket med och småmobbat/tryckt ned med glimten i ögat.

Och detta är inget jag direkt söker efter, utan häver ur mig när tillfälle ges. Exempelvis en brud/kärring står och soppar upp lite skräp på sin arbetsplats så är det perfekt läge att häva ur sig något liknande. "Vad fan, har du redan tagit paus och börjat med dina fritids hobbys" eller "Den där kvasten klär dig, nu är du där du hör hemma".


Viktigt att det görs i rätt tillfälle också när stämningen är lättsam. Och som med all annan humor, inte för ofta så det blir uttjatat, någon gång ibland bara när rätt tillfälle ges.