Att älska någon

[Vetinte]

Hej

Hur ser ni på att vara "kär", vara i förhållande och "älska" någon? Som jag ser det, i mitt förhållande, är jag inte alls kär. Vi har roligt tillsammans och jag får korta pulser av känslor när vi gör vissa saker. Som idag när hon skjutsade mig genom Stockholm på sin cykel medan jag satt och försökte balansera ölpåsarna i händerna. Det var roligt, vi skrattade och det kändes somrigt.

Så fort vi kom hem var det över. Det kändes lite som att hon kunde ha varit vem som helst. I den sitsen jag är i just nu är det bara bekvämt med en flickvän. När biran var slut och det blev kallt på balkongen orkade jag inte ens ligga med henne och blev efter ett tag så tjurig att jag drog på mig kläderna och drog hem.

Är jag bara slapp som inte pallar vara singel och springa runt och jaga eller är det såhär förhållanden är periodvis?

Mvh

[ridiculousbeast]

doesnt sound nice imo. definately difference between in love (infatuated) and loving someone. but you seem to just be a little cold and closed off toward your girl. ask yourself if you're just settling or actually want this? also i bet she wants more too, doesn't sound that great for either one. if you could have any woman in the world, would you stay? im not talking about looks only, i mean the full package. you should feel envigoarated, inspired and proud arounnd your girl. not cold and complacent. i'd say end this, and go out and become the type of man that will get the type of girl that will inspire you, year after year.

[SvaMp_]

Känslorna går väl alltid upp och ner, kanske prova vara ifrån varandra ett tag och se hur det känns.

Kände mig inte heller alltid kär i ett längre förhållande jag hade, var rädd att man var tillsammans på rutin, av bekvämlighet.
Ett år senare hände det ofta fortfarande att jag tänkte på henne, ibland drömde om henne.

Jag vet faktiskt inte, tror dock inte fairy tale historien om konstant kärlek existerar,

[godsgift]

Hej bro, kärleken du beskriver finns alltid där men den måste komma inifrån dig själv först. När vi är nykära brukar det i regeln vara att vi matchar med någon som har samma attachment-patterns som oss själva - så vi får extremt starka känslor av kärlek inuti oss då vi blir accepterade som vi är. Yes our brains are fucked up.

Sen efter några månader - ett år eller två så dämpas det och vi måste inse att den känslan av kärlek kommer alltid inifrån oss när vi GER UT kärlek istället.

Så... basically, work on yourself first. You need to love yourself first. Kolla runt i samhället på all galenskap, de flesta förhållanden är totalt oinspirerande IMO och folk hoppar in och ut i förhållanden till höger och vänster och samma mönster spelare ut sig om och om igen.

[Vetinte]

Tack så mycket för era svar.

Jag ringde upp henne när jag vaknade idag och bad om ursäkt i alla fall, sa att det var dåligt av mig att bara dra.

doesnt sound nice imo. definately difference between in love (infatuated) and loving someone. but you seem to just be a little cold and closed off toward your girl. ask yourself if you're just settling or actually want this? also i bet she wants more too, doesn't sound that great for either one. if you could have any woman in the world, would you stay? im not talking about looks only, i mean the full package. you should feel envigoarated, inspired and proud arounnd your girl. not cold and complacent. i'd say end this, and go out and become the type of man that will get the type of girl that will inspire you, year after year.

Ja, du ställer ju kämpiga frågor som jag får ta o fundera lite på. Tack.

Känslorna går väl alltid upp och ner, kanske prova vara ifrån varandra ett tag och se hur det känns.

Kände mig inte heller alltid kär i ett längre förhållande jag hade, var rädd att man var tillsammans på rutin, av bekvämlighet.
Ett år senare hände det ofta fortfarande att jag tänkte på henne, ibland drömde om henne.

Jag vet faktiskt inte, tror dock inte fairy tale historien om konstant kärlek existerar,

Det kommer en naturlig paus inom ett par dagar då hon reser bort med sin morsa och syrra i två veckor. Ska bli skönt samtidigt som att det känns som att jag kommer sakna henne. Oavsett ger det tid att tänka lite.

Hej bro, kärleken du beskriver finns alltid där men den måste komma inifrån dig själv först. När vi är nykära brukar det i regeln vara att vi matchar med någon som har samma attachment-patterns som oss själva - så vi får extremt starka känslor av kärlek inuti oss då vi blir accepterade som vi är. Yes our brains are fucked up.

Sen efter några månader - ett år eller två så dämpas det och vi måste inse att den känslan av kärlek kommer alltid inifrån oss när vi GER UT kärlek istället.

Så... basically, work on yourself first. You need to love yourself first. Kolla runt i samhället på all galenskap, de flesta förhållanden är totalt oinspirerande IMO och folk hoppar in och ut i förhållanden till höger och vänster och samma mönster spelare ut sig om och om igen.

Jag tror jag förstår vad du menar och det är klokt. Både det du och ridiculous skriver drar ihop det hela lite. Hon är i många avseenden ganska perfekt för både mig och andra. Hon är verkligen skitsnygg, absolut topp tio av alla brudar jag har sett i verkligheten. Hon har riktigt bra värderingar, är kvinnlig och förståndig. Jag "borde" verkligen känna mer för henne fortfarande men det har svalnat rejält och det kanske är som du säger att det beror på mig.

För att förklara lite bättre så gillar jag henne verkligen på avstånd. Jag kan ligga och tänka på henne osv men jag har börjat bli mer och mer irriterad på henne för skitsaker när vi väl ses.

Tack igen hörni.