Bekräftelse beroende

[vinividivici]

Känner att detta är ett problem jag har, att jag söker för mycket bekräftelse på något sätt. Händer framförallt i situationer där jag inte känner mig delaktig, kan t.ex vara samtal med personer jag känner där dom pratar med varandra och inte riktar någon uppmärksamhet till mig. Märker även i det kompis/studiegänget som vi är att jag typ blir avundsjuk på vissa av killarna som får mycket uppmärksamhet av tjejerna i gänget.

Sen mår jag prima dom dagarna när det känns som att alla vill prata med mig och tjejerna riktar uppmärksamheten till mig. Såhär pendlar det.

Känns som att jag får mycket uppmärksamhet när jag är i kompisgäng där jag ser mig själv som hög-status och tvärtom i andra kompisgäng. Så vill jag inte ha det.

Några förslag på vad jag kan göra för att ändra hur min hjärna ser på detta? Helst av allt vill jag att jag ska uppfatta alla som likvärdiga, men det kanske inte är möjligt i den delen jag är av livet nu och då kanske jag får försöka se mig själv som hög-status hela tiden istället.

[Alexander]

Tjena mannen, har varit där du är så jag vet vad som försiggår i din skalle.

Det jag kan säga på rak arm är att det är din inre dialog och dina handlingar är det som formar dig. Du måste bestämma dig för att sluta söka bekräftelse. Så fort du märker att du söker bekräftelse så lägg ner, fuck that. Acceptera inte sånt lamt beteende från dig själv. Du är bättre än så, det blir en nedåtgående spiral bara. En av grejerna man måste internalisera är att skita i vad andra tycker o tänker om en. Det som är grejen är att i nuläget är du beroende av din omgivning för att må bra, du låter andra bestämma kriterierna för att du ska må bra. Fuck man det är inte andras reaktioner som ska få dig att må bra, det är att du gör det som DU VILL. T.ex. låt säga att du raggar på en brud. Det som ska få dig att må bra är att DU raggar på tjejen, du gör någonting som du vill göra och som är bra för dig. Hur hon reagerar varesig det är bra eller dåligt ska inte inverka på ditt välbefinnande. Shift your focus from external -> internal

Finns massor av tips jag skulle kunna ge dig egentligen, men alla dom här sakerna kommer lösa sig med tiden iom att du utvecklas som människa och pushar dig utanför din comfortzone. Att bli bättre med tjejer är egentligen det som kommer att hjälpa dig mest och snabbast då det automatiskt kommer ge dig ett bättre inner game, men det är samtidigt bra att jobba på hur du talar med dig själv då det kommer avgöra hur snabbt det kommer gå för dig.

Hoppas det var till hjälp, ordbajsade på rätt bra där så säg gärna till om du vill att jag ska utveckla någonting.

[vinividivici]

Tycker du skrev bra och ska försöka tänka mer på att det är jag själv ska bestämma vad som krävs för att jag ska må bra.

Har ett konkret exempel där jag ofta har problem. Säg att jag är med ett kompis/killgäng på 6 pers där 1-2 kan vara väldigt uppmärksamhetsberoende och som oftast söker bekräftelse hos 1 person. Det innebär att 3 kanske sköter den konversationen som blir mest attraktivast och övriga blir "utanför". Har du någon idé på hur jag kan bete mig i den situationen?

Startade en annan tråd om detta som handlade om att "ta över socialt", där jag rekommenderades att pusha mig själv in i konversationerna. Såhär i efterhand känns det inte helt rätt väg att gå, då jag söker ännu mer uppmärksamhet i de situationerna.

[Alexander]

Kanon, det är viktigt att tänka på

När det gäller det andra, alltså, du måste komma från ett headspace där du skiter i om du blir "utanför" eller inte i konversationen. Säg ingenting för att försöka imponera eller för att dom ska lägga märke till dig, prata för att du vill prata. Om ni pratar om någonting och du kommer på något som du tycker är relevant eller irrelevant, just say it och skit i reaktionerna. Du måste sluta filtrera allting genom "är det här okej eller inte okej att säga" och köra på din grej. Är det dina polare så kommer dom lyssna på det du har att säga, är det inte dina polare så spelar det väl ingen roll om dom dissar det

Allt handlar om att du har inställningen att du är awesome och att din egen åsikt är mycket viktigare än andras åsikter för dig. Då bryr du dig inte om du är "utanför" eller inte. Det kan låta lite hybris-aktigt men jag tror att du förstår vad jag menar.

Om jag förstår dig rätt i exemplet så kan det vara så att dom här grabbarna snackar om någonting random, och du känner att du är "utanför" och du vill gärna ha någonting att bidra med så att dom andra ska lägga märke till dig. Det är bekräftelsesökande. Det du måste göra är att droppa "utanför" tänket helt, sluta värdera sån nonsens. Om du vill säga någonting så säg det. Om du inte har någonting att säga om det ämnet så låt dom surra då, det spelar ingen roll om du är "utanför" eller inte. Tycker du att det är ett tråkigt ämne så byt ämne, dra upp någonting som du tycker är kul att snacka om. Vill dom inte prata om det så är ett hett tips att byta polare

Ska läsa lite i den andra tråden o se vad det står där. Ställ gärna fler frågor om du undrar.

[vinividivici]

Bra svar igen!

Allt handlar om att du har inställningen att du är awesome och att din egen åsikt är mycket viktigare än andras åsikter för dig.

Det är det här jag måste få in i skallen och jag förstår att det är en långdragen process. Har du (eller någon annan) tips på hur jag kan gå tillväga?

[Alexander]

Mycket handlar om att du måste gilla dig själv riktigt mycket och ha en uppfattning om vem du är och vad du värderar. När du känner dig stolt över vem du är så kommer detta ske automatiskt. Evilvalle har skrivit en riktigt bra post om detta här på forumet, finns även en riktigt bra video från Tyler (som jag annars tycker verkar lite weird) som du borde se som handlar om core confidence.

Tylers video: http://www.youtube.com/watch?feature=pla...NKKhMAROX8

Evilvalles post: http://www.casanovalounge.se/showthread....På-begäran


Det som gjort mest för mig är att ta ansvar o göra det som är viktigt för mig. Detta är alltifrån gymma hårt, käka bra, göra roliga saker på min fritid, till att gå och ragga på tjejer, pusha mig själv att göra saker som jag vill även fast jag tycker att dom är läskiga(typ resa utomlands själv). Något som jag själv varit tvungen att göra är att kliva ur ett mindset där jag hade offertänk och såg ner på mig själv, till att välja mina tankar med omsorg och så fort det kommer tankar där jag tvivlar på mig själv, klippa av dessa tankar direkt och tänka "det där är social conditioning, det där är min gamla chode eller whatever, jag är inte mina tankar" och bara tvinga mig själv till att vara en chill, positiv kille. Självklart kan man ju inte vara Mr. Super-jag-mår-fantastiskt 24/7, men inställningen är viktig.

Det finns ingenting som säger att det måste vara en långdragen process egentligen. Kör igång hårt, sen kommer du märka dina sticking points längs vägen, och du kommer hitta lösningarna också.
Det tar den tid det tar men du kommer njuta mer av livet för varje dag som går.