Lol swingcat

[Arlin]

Jag haller inte med om att Svenskan ar ordfattigt. 150 000 ord, vilka jag inte tror mig kunna halften av. Mot engelskans 650 000 dar jag kanske kan 1/20.

En minoritet av orden utgor ju en majoritet av informationsutbytet.

Vi har t.ex. en massa gamla mattord som ar valdigt beskrivande och bra men som idag har blivit ersatt av m, dm, cm osv.

Ar nagonting mellan 30 och 100 m bort sa sager jag att det ar ett stenkast bort.

Ar nagonting en dm, sager jag en tvarhand.

Ar nagonting 20 - 30 cm kan du kalla det en fot.

Famn, fingernagel osv. Helt fantastiska ord som alla fattar men ingen anvander.


Sedan finns det andra mer komplicerade ord som ar valdigt beskrivande och bra men som inte sa manga kan: oxymoron, onomatopoem, antropomorf, antagonist osv. Dessa kommer fran grekiskan sa de ar i princip samma i hela vastvarlden. Har hjalper det som fan att lasa vetenskapliga artiklar och att hanga med sadana dar wisserbessrar som jag sjalv Tyvarr sa ar dessa idag inte sa anvandbara, inte for att det ar nagot fel pa orden, utan for att folk inte vet vad de betyder.

Sedan sa ar kreativitet och nytankade no. 1 nar det galler sprakbruk. Ut med gamla normer och in med de egna. Inte amerikansk, inte kinesisk utan din EGNA personliga touch.

Tanker ta ett exempel som andrade mitt sprakbruk totalt: Douglas Adams - liftarens guide till galaxen. "Skeppen hängde där på himlen ungefär på samma sätt som tegelstenar inte gör"

Kan man likna nagonting vid hur nagot annat ar? Ja. Da kan man lika garna likna det vid hur nagonting inte ar.

Vill man saga att svenskan ar ett fattigt sprak? Da far man fan ta och lara sig alla orden och hur man kan anvanda dem forst. Aven om engelskan har fyra ganger fler ord, sa har svenskan satt att anvanda de ord vi har pa for att vaga upp detta.