The power of curiosity - why school sucks

[Swede]

...

Bra tankar. Jag kan svara.

Det har gjorts försök i just u-länder där man monterat en dator med inlärningsplattformar på en vägg i slummen. Där kan barnen lära sig läsa, räkna, skriva och allt annat smått och gott man kan göra i era älskade skolor.
Sen görs inget mer. Det finns ingen där som visar hur man använder en dator eller vad dom kan göra med datorn, ungarna lär sig själva. Dom lär sig för att dom är nyfikna och tycker det är kul att lära sig. Anledningen att många barn aldrig lär sig räkna eller skriva i dessa länder är för att dom aldrig får möjligheten.

Jag ser att många av er som skrivit i denna tråden är lite upprörda. Ni tycker väl att jag rökt för mycket braj och är skraja att jag kommer få mina barn höga. Om jag har något att säga till om kommer ingen av mina ungar röra cannabis innan dom blir 20. Cannabis kan ha mycket skadliga effekter på en växande hjärna. Jag själv rökte min första holk när jag var 21.

Er upprördhet bygger på ett par saker:
- Att jag förespråkar "no school!"
- Att jag förespråkar anarki
- Att ni inte kan se en annan lösning

Jag förespråkar inte anarki och heller inte att det inte ska finnas någon skola. Jag säger bara att dagens skola är bajs, fel och fungerar i stort sett enbart (i alla fall mest effektivt) till att göra just det den var designad att göra: "sålla agnarna från vetet och föra var och en till hans rätta fålla."

Men kom det för någon av er att jag kanske förespråkar en ny typ av skola? Klart vi ska ha lärocenter kvar. Klart vi ska ha möjlighet att fortsätta lära oss, jag bara kritiserar sättet vi gör det på idag, riktigt hårt, så pass hårt att jag vägrar ta del av det.

Min erfarenhet av uni är endast en kvällskurs, med absolut största sannolikhet tillräckligt lite för att få alla er här inne att fnysa, speciellt med tanke på att ni menar att jag har för lite erfarenhet av uni. Men jag vet hur uni funkar, jag vet hur skolan fungerar och jag vet dess syfte. Jag tyckte min uni kurs var hyfsat intressant, ända till det var dags att skriva prov. Då sket jag i det.

Vad gäller barndomsvänner från skolans år: jag har inga kvar idag som jag fortfarande umgås med. Skolan för mig innebar ett flertal saker, bla att jag låg före alla andra barnen och hölls tillbaka. Men även ett mångårigt helvete med mobbning. Jag lyckades alltid på något sätt mycket bättre med att skaffa vänner osv utanför skolan. Konstig tanke eller hur? För barn träffar aldrig andra barn om det inte vore för skolan. Det är inte alls så att de flesta barn lirar fotboll eller nån annan idrott. Det är inte alls så att barn har intressen och internet these days. Det är inte alls så att barn ofta har lätt att prata med vem som helst.

Vi spenderar de första åren av ett barns liv med att lära dom prata och gå. De efterföljande åren spenderas i att lära dom sitta ner och hålla käft.

Uni är frivilligt, ja, men det är bara snäppet mer frivilligt än gymnasiet. Vi måste inte gå gymnasiet i Sverige, men du måste gå gymnasiet om du vill hitta jobb, i stort sett. Det är inte många som vill anställa en gymnasie drop-out.

Jag har kommit fram till att man borde leva det liv man vill leva. Alla har vi något vi är intresserade av, right? Då kanske man borde spendera sitt liv i jakt efter kunskap och erfarenhet inom detta område. Mitt område ligger långt utanför universitetens väggar. Jag är bara jävligt trött på att de samma personer som ser ner på mig för att jag väljer att inte studera vidare blir förolämpade när jag väljer att ifrågasätta föremålet för deras avdyrkan.
Jag gör alltså vad som är rätt för mitt liv. Därmed långt ifrån sagt att det är rätt för alla andras liv. Men, det finns betydligt mycket bättre sätt att lära sig på än att bara repetera, repetera och repetera.

För övrigt borde alla jobb som kan ersättas av maskiner ersättas snarast möjligt.