Being vs Doing: At the Edge of Transformation

[Seaturtle]

I texten skriver de:

Förstår du va dom menar?

Jag älskar mig själv, tycker jag är en grym människa på många sätt, tycker att jag är duktig på flera saker, är en god vän, gör vettig saker osvosv. Jag är alltid den jag är, därför jag är "stolt" över den jag är.

Men samtidigt vet jag hur jävla kass jag är på många saker, men det gör inget, jag skulle inte älska mig mindre för det. Bara för man är kass på något behöver du inte ändra på det utan kan väga upp det med saker du är bra på. I slutänden så vill ju alla bara vara lyckliga, och det är inte säkert att du blir lyckligare av att varje dag försöker ändra dig själv, försöker lära dig alla tekniker för att lösa brudar, du kanske glömmer av att njuta och glömmer av vem du är.

Som du säger kan man ju inte bara "bli" den man vill vara. Men det låter snarare som dina kompisar tycker det gått överstyr och att du lägger för mycket energi på att ändra dig själv. Och försöker du konstant ändra dig själv(tex genom att göra 25 saker om dagen) så kan det vara svårt att behålla känslan av att du duger som du är.

Jag känner mig själv som jag är 100% good enough. Jag känner mig själv som jag är värdig att vara vän med alla jordens invånare. På ett känslomässigt plan finns det ingen anledning för någon att inte tycka om mig(tycker jag).

Men på ett objektivt plan så vet jag att jag behöver förbättras, jag vill förbättras, och jobbar på det. Men jag är mig själv samtidigt som jag ändrar på mig.

Så imo är ju egentligen det viktigaste du ska tänka på, gör du dessa saker för att du inte känner att du inte är tillräckligt/duger som du är. Eller gör du dom bara för du har extremt bra självdisciplin?

Vet faktiskt inte riktigt om jag svarade på din fråga, jag sköt från höften så att säga, då du inte skrev va de här "25 rutinerna" du gör är för något så kan jag ha missuppfattat allt.

"You can love yourself and accept yourself and your life situation in the present moment"

Borde varit tydligare med att allt det jag skrev är mina ord och min åsikt.
Jag tycker som du skrev. Ideellt så älskar jag mig själv som jag är nu men fullkomligt medveten om att det finns plats för att förbättra mig själv. Denna vilja och möjlighet till förbättring tar inget ifrån mitt värde som människa, snarare bara adderar.
Sen är det en bra poäng du gör att när det går i överstyr kan man i praktiken man falla i ens medvetna kvalité och känna sig ovärdig om man inte blir bättre, man tar motgångar och brister personligt och låter de hota ens värde, vilket man inte ska göra.
Det är som sagt en gradskala som beror på ens egen judgement, mognad och balans:

"The quality of life hangs in the balance. You have to become what you want to be, by Doing the things you need to do but without ever losing sight that it's not about the doing, it's merely a means to an end, the end being finding your way to Being and staying there."

Poängen är att göra de rutinerna, "Ideal breathing, powerful and fluent vocal power, unstifled and soft muscles, positive and meaningful ideas all are doings of the man I want to be.", väger min personliga utveckling mer mot en positiv sida: progress, mer än vad att inte göra de skulle.

"As I said the body is always constantly doing something, either for your betterment or the opposite. I do daily routines to direct and align my mind and body with the path of doing that facilitates my ability to Be who I want to be.

Vad jag läser mellan raderna att ditt svar är: Att man ska lägga balansen och vikten tyngre på sidan av självacceptans även om de innebär en mindre intensiv mognads och utvecklingsprocess.

Min ide när det gäller game speciellt börjar bli allt mer och mer just denna. Alltså att man tar distans från allt PU, jag går inte ut och gamear längre, bara socialiserar, knullar inte brudar utan bara delar verklighet och upplever deras sällskap. Jag försöker inte "spinn the magic" lika mycket längre, även om man i bakhuvudet vet att man är "PU dude with the key that unlocks a million fables" lol. Samtidigt blir det så att denna nyvunna identitet, ibland läcker, just för att jag inte upkeep:ar den med aktiv läsning och implementering av being riktande doing (material).

För att vara konkret. En kväll är jag fri och awesome, en annan känner jag att jag är inte där jag vill vara och min första reaktion blir att söka tbx till material och principer som återigen riktar mig på en bättre State of Being och tillåter mig komma till nästa nivå i min Doing. Det har funkat förr, det har ju tagit mig hit, men som sagt, vart denna process slut egentligen.

---

---

There's no reason why I'm not enough.

Man kan behålla sitt värde, men har man ambitioner är det klart att man möter challenges. Du vill marklyfta 200 kg och du kan bara köra 130 kg, iden är att inte känna sig ovärdig och ynklig, utan att vara nöjd med sina 130 och sträva efter 200 som ren ambition och nöje of the path dit. Lyfta 70 kg mer metall gör dig inte till en bättre människa.
Samma sak med PU, jag kommer inte vara en bättre människa när jag ligger med en människa av högre kvalité men jag kommer vara tvungen att utveckla mig själv och förbättra mig själv till en nivå där jag kan leva livet jag vill, uppleva de erfarenheterna jag vill, vare sig det är kvinnor eller fysiska förmågor.

Samma resonemang som i förra posten.

Self-actualization utesluter inte Self-love.

Detta jag reagerar mest på. Alltså själva tänket med ultimate man känns imo jävligt weird. Vad är egentligen dina mål? Att bli en eldsprutande PU-robot som kan haffa vilken brud som helst på klubben? Att bli nästa Tyler? Att känna dig glad, lycklig och bara totalt fulfilled inombords?

Haha dude, the ultimate man. Du borde ha lite koll på min humor. Men definitionen i första inlägget är genuin.

The Ultimate Man. Read: A man that lives up to the standards required for pragmatically/functionally doing and experiencing the things he wants to do, as well as being a person with beliefs and values the man he wants to be has. This doesn't not mean the ideal is to be perfect, but just good enough to live life in a way that is preferable.

"Be a Super Sayan": [Have a]... "peace of mind, absolute fulfillment, happiness, core confidence, integrity, supreme knowing and reunion with God"... Be a grounded, loving, genuine, authentic, expressive, vibrant, headstrong, passionate, skilled, wise, emotional and perceptive man. Vara en wholesome, integrated man... Att man känner sig hel och att man lever efter sitt hjärtas deepest desire.

Mina mål har ingeting att göra med något som innebär att jag lägger mitt värde som människa på min förmåga att omsluta min penis med varma hallongrottor. Ginger Tyler är the UltimateMan. Lol nej Hajja läget nej.

Jag tror att ens nya behaviours stannar naturligt inom en eftersom kroppen och knoppen lärt sig att det inte bara är ofarligt att bete sig på ett visst sätt utan också fördelaktigt på alla plan. Sen är det klart att en mans "PU-skills" blir rostiga om man går in i ett långt förhållande eller på annat vis slutar med det. Men samtidigt tror jag det kommer tillbaka ruskigt snabbt, tänk gym och muskelminne.

Med habits tror jag att göra det man själv mår bra utav är det enda som "behövs". Om du är intresserad utav filosofi, läs sånt. Gym, gå och träna. Meditera, sitt ner och håll käft. Bingolotto, sätt dig ner framför TVn. Hästar, börja rida. Osvosv. Att leva sitt liv för de saker man älskar att göra istället för att tänka vilka rutiner i livet som ger mest pussy.


Winning beats the game

Now we talking, det jag menar som jag skrev i #1 och till illdan är att denna identiets permanens beror på din tidigare identitet. Hur mycket du och du länge du har förändrat dina tankemönster och beteenden.

On a side note:
Du har en bättre förmåga som sagt att ta saker at face value. Du läser en text går ut och gör det. Medan jag, tex, har en mer abstrakt och bristande kontakt mellan teori och praktik. Teorier ligger som koncept i huvudet, separerade från den verkliga världen och jag måste aktivt applicera och grunda de i erfarenheter. Just därför har jag tex svårt för att bara acceptera you're good enough utan att faktiskt få uppleva det.

För att exempel. RSD Tim, korkad assuie, "My game is a perfect 10" efter det så springer han upp till babe 10. För mig krävs det 20 timmar DVD material innan jag hajjar till på riktigt.

Du menar en gång man har förstått det är man klar men jag känner fan att that ain't true. Även om det är så till en viss grad så stagnerar ens progress. Man får inte de tjejerna man vill och blir inte mannen man vill bli lika snabbt och proaktivt.