Being vs Doing: At the Edge of Transformation

[Chingoo]

The questions I'm left with are: When you Do and learn to Be, how can this change stay permanently. Do you have to keep Reading and Doing to stay where you Are. Or just Do it until you've setup your life in a Being reinforcing environment. Do you just distance yourself or leave the community completely? What material can still be read? Where is the end really, contentment?

Det är detta jag egentligen ville ta med dig "in person".
Du säger ju att vi är redan perfekta när vi bara "är". (in the state of "being, when are completely present in the now.) Men det svåra är att stanna i det stadiet av "complete awareness & being". men dina rutiner hjälper dig bara att utveckla vissa egenskaper eller omprogramera dina gamla vanor till "bättre". Du försöker med rutinerna skapa en "mer ideal" vardag att ta del av.
Men problemet är att idealet finns inte, det är "part of the illusion". "In the present moment of pure existense" finns det inget bättre/sämre. "meaning" & "purpose" Du vet ju redan. Love, Negative entropy, unconditional co-operation = existing alligned with life. Take part of it in this way and ur purpose is completely fulfilled!.
Så att följa dina rutiner och ändra dina vanor är inget du behöver göra eller sluta göra, men det är heller ingenting som kommer göra någon skillnad för hur du är alligned with da big river bro. Du kan bygga hur många båtar som helst och åka på floden, men vi måste bara hoppa in och bli ett med den. Be formless, shapeless and feel the togetherness with all of it! Sen bara bli så säkra att vi kan se skillnaden på "livet/kärleken/varandet" och "den destruktiva mänskliga situationen som är helt misaligned"

Det e min spontana reaktion på ditt sätt att försöka ta dig dit med dina rutiner!

Och jag är övertygad om att vi kan be there bro!

Men problemet är, vi försöker access the state och sen apply it in the broken reality of man. Det är där det hela krockar. Och jag är övertygad nu om att det är då dessa "setbacks" kommer. Vi går från att vara in the state of present being till att slås ur det. Men Jag har börjat fatta nu att problemet är endast att ta del av verkligheten som den "trasiga mannen" skapat och lever i, samtidigt som man inte gör det går inte riktigt. Då blir vi precis som "nature" en ständig kritiker av människans "human condition". Eftersom livet i sig är det som människan inte klarar av att ta del av just nu och det är situationen den inte kan tackla, så börjar jag tro att det är på ett sätt lite halvt omöjligt att vara present i denna verklighet.
Tror vi måste bli medvetna om att så länge vi tar del av det här samhället och lever inom dom här ramarna så är allt en dröm och se skillnaden klart och tydligen när vi tar del av drömmen och när vi är vakna. Är vi medvetna i drömmen kan vi ta del av den utan att tas över av den . Vi kommer vara lucid dreamers när vi tar del av drömmen helt enkelt!

Fast fan nej sry nu blev jag trött och svammlar litegrann för kändes som mina senare argument snurrade i lite cirklar där och jag e för trött för läsa igenom vad jag skrivit jag återkommer
Godnatt <3