Varför säger tjejer att jag är rolig?

[Entreprenören]

Haha påtal om något helt jävla sjukt random jag fick upp i huvve när jag satt å spela LoL med grabbarna. En blev så less att han aldrig fick ihjäl dem när dem hade låg hp å då sa han, "fan vad jag hatar när folk inte dör" å då tänkte jag, "då måste du ha älskat Förintelsen", hahah så jevla sjuk tanke men jag sa aldrig det, men de e rätt "whatever"-attityd hos dem å dem säger mest ist "du e ju dumihuvve du" i all grabbanda när jag säger random stuff.

Det är väl inget nytt? Folk är så förbannat skitnödiga i Sverige av jantekulturen och av att aldrig varit med om någonting värre än att ens favorit i Idol åkt ut, typ. Folk blir helt tokupprörda om någon ens säger någonting som kan likna någonting som är politiskt inkorrekt. Ofta ser man hur det blir kortslutning på PK-människorna då de inte riktigt vet hur de ska besvara det hela. De kan antingen bli upprörda eller så skrattar de, då insett att det är tillåtet att skratta. Ungefär.

Minns när jag var liten och blev ombedd att dra en vits inför sisådär 200 pers på en fotbollscup med massa föräldrar, barn och ledare. Jag förstod väl inte lika mycket av sociala koder som andra tydligen då jag drog ett negerskämt.
Alla vuxna fick typ panik och tittade på varandras reaktioner med öppna munnar och försökte se allvarliga ut men fick till slut ge med sig när alla barn satt och gapflabbade. 5min efteråt drog min lagledare mig åt sidan och var skitsur för att jag drog det och jag fattade ingenting.
Men när jag ser honom nu för tiden så påminner han mig dock alltid om det där och hur det kan vara bland det roligaste han varit med om.

Jag tror att egentligen så föds vi alla med en jävla karisma och utstrålning, det är först när vi blir äldre och går mot vuxenvärlden och inser att vi måste hejda oss för att passa in och följa sociala koder som vi börjar förlorar den. Då kan det vara behövligt med en sväng asperger.

Haha fyfan va gött! ^^, min mosters man berättar alltid sjuka negerskämt men jag glömmer alltid bort dem (vilket nog e tur). Det e ju rätt lustigt då att man lär sig att följa flocken mer med åldern för då hämmar man ju sin naturliga utstrålning å self-expression som man hade som barn.

Å med det skulle man ju kunna påstå att man blir "falskare", "mindre sig sj" ju äldre man blir (om man inte gör nått åt det så att säga). Det inre self-expressive barnet hämmas.

Jag är mkt nöjd med min aspergernivå för även jag har spärrar. Det e inte som om jag börjar säga random stuff när stämningen blir allvarlig (typ när besked om någon som avlidit kmr plötsligt).