Äkta vänner vs falska vänner?

[Entreprenören]

Tro mig... Om du tror att folk kommer bli as snäll och värsta polarna till dig för du helt plötsligt har pengar har du fel.. INte så det funkar, inte i svensk kultur...

Coola killar kommer inte hänga med en "tönt" bara för han vunnit 5 miljoner på lotto... Det låter nästan som du att du önskar att du blir rik så du kan visa dom att "hahaha nu önskar ni att ni var mer snälla mot mig"

Men lixom, förvänta dig inte att de ska behandla dig om en i gänget, om du, som du beskriver skiljer dig jätte mycket från dom...

Se det så här.. Det dom har erbjuda dig är att du vill hänga me dom på fester osv?
Vad har du att ha erbjuda dom? Vilket värde ger du dom? Varför ska dom VILJA ha med dig?
Dom har ingen skyldighet att umgås med dig, eller hur?

Det är samma sak som med en tjej... Du kanske vill vad med henne för att hon är snygg och du vill ligga med henne... Vad har du att erbjuda henne?

Generellt här i världen investerar folk inte i andra människor såvida de själva inte får ut något av det. Även om detta ofta sker på ett omedvetet plan.


T.ex så varför ska socialt skillade killar, dra med en blyg kille ut som kanske inte säger så mycket roligare saker, eller som inte tillför energi i gruppen?


Allt detta kanske låter väldigt "harsh" men det är väl ändå så det funkar.

Jag förstår. Livet är "harsh", jag börjar vänja mig så "hård kritik" uppskattar jag
bara! Jag tycker att jag har haft väldigt "tur" i mitt liv trots att jag framstår
vad många skulle definiera som "udda"/"annorlunda" eller som jag säger när jag
ser någon i rullstol, "retard". Jag blev till exempelvis aldrig utstött eller mobbad
när jag gick i skolan (från 1:an till sista året på gymnasiet) och jag hade polare
jag var med när jag var yngre. Vi spela dataspel, vi spela fotboll å annat skit.

Dock efter gymnasiet när folk börja gå sina egna vägar och jag själv hoppa på
en universitetsutbildning omgående och fick lära mig att bo själv, det var då livet
kom som en käftsmäll på posten. Jag är mer intellektuell och gillar sånt men jag
har oxå fått lära mig den hårda vägen att jag framstår för mkt som "knowitall"
så jag har slutat att försöka framstå som jag är (intellektuell) å anstränger mig
för att spela "dum". I form av "värde" jag har ett erbjuda så är det tydligen inte
något mkt eftersom handlingar säger mer än ord. De är inte heller intresserade i
tjejer på samma sätt som jag, dvs., att vilja "ragga" på dem. De tror inte ens på
sånt å tkr det e trams. Till och med en snubbe som läst 3 år psykologi tycker de
e "bs". Komiskt nog så har jag connectat bäst med folk som haft intressen som
mig, dvs., "pickup", och nu "Internet marketing". Jag har en polare som bor i US
som introducera mig för IM ca 3 år sen. Men han är rätt så upptagen just nu!

Möjligen kanske det oxå delvis är så (nu låter det som självömkan och är ej
menat så) att min asperger gör att jag helt enkelt inte kan relatera till andra på
samma sätt som majoriteten kan. Jag är en "neurologisk avvikelse" medan
majoriteten är ett "neurologisk genomsnitt" och därmed kan relatera med varann.

Det är nog jag som är nere i en tillfällig svacka pga soss-skit å att kunna starta
eget osv. Jag blir attentionwhoring som en kvinna å vill ha mänsklig kontakt då
för att hantera stressen ist för att försöka lösa allt på egen hand och blir jag
nog så här. Det går över, men samtidigt oxå intressant att lära sig. Btw så tkr
jag ordet "cool" slängs runt rätt mkt som "värde" gör; vad uppfattar du som en
"cool" kille? SItter det i utstrålning? hur/vad han säger? Kroppsspråk? Alltihop?