Minimalistisk livsstil och dess påverkan på välmåendet

[Parafras]

ÄR helt för denna livsstilen. Dock inte 100 % minimalist men jag gillar idén väldigt mycket.

Har massa saker men de är magasinerade och utlånade typ, som är till för när jag ska stadga mig inom en inte alltför avlägsen framtid (nåja, stadga mig hyfsat). Har rätt många saker, men det hör till mina affärer och övriga projekt. Privata saker har jag rätt få av och får plats i två väskor. mestadels kläder och en stor lap top (som skall bytas till en mindre snart).

Enligt mig handlar det mer om att inte ha "onödiga" saker eller saker man blir för rädd att förlora. Kan man inte utan vidare lämna sina saker bakom sig har de blivit en last och är förödande för en. Jag tar det inte till någon extrem på något sätt, men i förhållande till många andra lever jag rätt spartanskt. Köper kvalitet framför kvantitet.

Att köpa senaste mobilen, cool bil, eller annat som inte ger värde pga sin effektivitet har aldrig varit något för mig. Kläder är viktigt att ha för professionella sammanhang. Har inte mobilabonnemang, inget internet på telefonen, inga övriga fasta månadskostnader, har faktiskt ingen telefon öht för tillfället då den gick sönder igår. Har en gammal sleten bil som typ skrämmer iväg folk.


På senare tid har jag börjat samla på artefakter. Men detta är saker med enbart personligt värde.

Funderar på att vid min nästa flytt skita i att hämta min magasinerade säng (hyr ett rum nu där säng ingår) och testa sova på en matta eller hängmatta istället.

Teve har jag inte kollat på på flertalet år.

Lite av mina tankar.

Mycket intressant. Jag har saker i mitt föräldrahem, som jag bett mina päron slänga men dom vägrar, som jag anser att jag inte längre äger.

Jag har nu kläder, kaffekokare, dator, böcker, kökssaker. Böckerna kan slängas och likagärna lånas på bibliotek.

Inför nästa flytt skall jag slänga en jävla massa byxor och spara 3 par, 6-7 skjortor, några tshirtar och underkläder. Jag har ändå bara 5-6 skjortor i "rullning". Skall även slänga massa köksredskap, ingen ide att äga 20 gafflar när man bor själv. Kommer kunna få ner mina grejjer i en väska.
Dock finns det en viss pryl jag vill ha med mig från min hemstad vilket är min skivspelare, jag samlar på vinylskivor. Dock vet jag att det finns "bärbara" vinylspelare från 50/60-talet som är helt OK, ser ut som en portfolio som man fäller ut. Kanske införskaffar mig en sådan istället. Musik är dock mitt enda stora intresse så detta är ingen onödig sak. Men vi människor är fan uppbundna till allt, internet, mobil, tv, netflix, spotify, morgontidningar och massa skit som bara är stressande.
Min morsa har aldrig någonsin kunnat slänga någon så jag tror det är därifrån jag får sån jävla eufori av att rensa skit.
Annars äger jag inte så mycket men jag tycker att det är jävligt jobbigt att vara uppbunden på internet och mobilabbonemang till 2018. Skall försöka häva dessa sakerna och köpa någon billig variant.

Tv har jag inte ägt eller kollat på sen två år tillbaka, verkar ju påväg att dö ut ändå i o m Netflix och liknande.

Tror ni man blir lugnare av att vistas i rum som är minimalistiska? Läste en artikel av en mäklare som påstod att vid visningar skall man ha väldigt lite saker framme för att budgivarna skall känna sig lugna och harmoniska i rummet.