Symptom utav att sluta runka!

[Dirty-Dog]

Dag 154. I måndags besökte mitt ex min portdörr för att hämta en kvarglömd solstol varpå vi hade en 30-sekunders konversation. Vi hade inte sett eller pratat med varandra på 6 månader. Dagen blev förstörd och jag fick lust att gråtrunka, typ. Hoppas det förstörde hennes dag också och hoppas hon såg mina nya muskler genom min svarta tajta t-shirt jag tog på mig bara för att försöka visa att jag minsann gått och blivit snyggare sedan break-up.

Blev jag bitter? Ja!
Blev jag sugen på gråtrunk? Ja!
Gråtrunkade jag? Nej!
Återhämtar jag mig snabbare än förra gången vi sågs och hon krossade mitt hjärta? Ja!
Tror jag att jag åter ska få uppleva kärlek i livet? Ja, men det kan ta tid innan det händer igen, men är man bara öppen till sinnet, positiv och har en schysst inställning till att utvecklas som person kommer det nog igen då man minst anar det!

Dirty-D continues with his struggles in his mind and life! Snart dag 180 och 6 månader av icke-runkande!

Avslutar inlägget med ett citat från Napoleon Hills Think and Grow Rich som i varje fall får mig på bättre humör!

If you believe yourself unfortunate, because you have "loved and lost", perish the thought. One who has loved truly, can never lose entirely. Love is whimsical and temperamental. Its nature is ephemeral, and transitory. It comes when it pleases, and goes away without warning. Accept and enjoy it while it remains, but spend no time worrying about its departure. Worry will never bring it back.

Dismiss, also, the thought that love never comes but once. Love may come and go, times without number, but there are no two love experiences which affect one in just the same way. There may be, and there usually is, one love experience which leaves a deeper imprint on the heart than all the others, but all love experiences are beneficial, except to the person who becomes resentful and cynical when love makes its departure.