Varför fortsätter man om inget aldrig händer?

[Bruno]

Du fortsätter tills det ger resultat så klart. Att du är villig att ge upp säger mer än dig som människa än något annat. Den som vill hittar en väg, den som inte vill hittar en massa ursäkter.
Spelar ingen roll om det tar 1 år eller 20 år, du fortsätter tills det ger resultat så enkelt är det.

Stor skillnad på förlora och vara en förlorare, du väljer!
Och tyck f** inte synd om dig själv, jobbet är helt och hållet 100% upp till dig om du ska komma någonvart i denna värld. "Lätt för dig att säga", tro mig biter du ihop under och överkäken och tar dig igenom tröskeln kommer ditt framtida jag tacka dig evigt.

Nja. Känns som mycket av det där bara är ett mantra och klichéer som upprepas inom självhjälpskretsar och s.k. feel good bullshit.

Någonstans är det ju viktigt att kunna inse sina begränsningar och när man faktiskt bör ge upp någonting också och inse att det helt enkelt inte var ens grej? Istället för att fortsätta ödsla tid på någonting som antagligen kommer att kosta mer än vad det smakar.

Tänker direkt på några från den där "The Pickup Artist" med Mystery. Några var ju redan bortom räddning där.

Eller ta den här snubben. Perfekt exempel:

Det går liksom inte att ta miste på karlns passion och motivation att bli en framgångsrik entreprenör. Sa upp sig från sitt jobb, förlorade sin fru, sålde hennes bröllopsring och alla sina ägodelar för att bo i en bil och har slitit i 26år. Men för vad...?